Stig Enbäck

Tack Stig för gott sällskap under så många år. Vi har uppskattat din trygga närvaro, din oefterhärmeliga humor och din varma omsorg om dina fina barnbarn. Du är saknad,

Förmedlar ett vackert minne från länge sedan, från början av 1960/talet. Vår familj var på besök i Arvid och Sveas sommarhus i trakten av Torshälla. Jag minns Stig och Vivianne där som ett förälskat par, Vivianne i ljus sommarklänning med vidd i kjolen. Det måste ha varit i midsommartiden eftersom vi plockade sju sorters blommor att lägga under kudden för att se vår tillkommande! Detta fina minne har jag haft med mig genom åren, Minns de lyckliga stunderna blott!

Jag var med i Renlavsgångens valberedning och tillfrågade Stig om han var villig att ingå i kommande styrelse. Han svarade:: Ja, om du också går med. Jag svarade: Ja, då får jag väl göra det då. Vi blev båda invalda och Stig blev ordförande. Vilket härligt gäng denna styrelse blev! Mycket tack vare Stig, som utöver ordförandeuppgifter också arbetade med praktiskt arbete inom området. Stig fanns alltid tillgänglig, hade alltid "ett ord vägen" när han mötte någon boende. Hans speciella humor inte att förglömma! Tack för att jag fick möjligheten att vara med i styrelsen du ledde under många år!

För 13-14 år sedan klagade jag på en barrande Lions-gran. Jag utlovades en ny gran gratis kommande år. Då ringde Lions-Stig och påminde om om löftet. Jag skickade ett tack-mejl och berömde att Lions kommit ihåg detta. Efter ett par dar ringde Stig igen och frågade om jag ville bli Lions-medlem. Så blev det och jag fick Stig som min Lions-mentor. Sedan dess har vi träffats på Lionsmöten nästan varje månad. Vi har också delat på olika uppgifter i klubbens medlems- och kommunikationsutskott. Stig var under många år en stöttepelare - bl a president - i Lions Tyresö. Han bidrog med kunnande, energi och en underfundig humor.

Det var en glädje att få lära känna dig, Stig! Din vänliga framtoning och starka engagemang i vår samfällighet gjorde att styrelsen såg likadan ut år efter år. Inte ville vi lämna en så väl fungerande verksamhet som dessutom var så roligt att vara en del av! Tack för alla trevligs stunder, Stig!

Stig, min kära farbror! Så tomt och tyst det blev nu. Både du och pappa är borta och förutom att ni var så lika så var det också som att var en extra pappa. Nu är det som att ett kapitel har avslutats och allt är märkligt. Jag har gått flera hundpromenader och kört några mil och tänkt mycket på vad det är jag vill säga till dig. Och när jag samlar mina tankar så är det flera tack som jag vill säga: Tack för familjen, med er har vi Enbäckare firat födelsedagar, jular och rest tillsammans. Och varannan vecka gick syrran och jag över bron upp till er på Renlavsgången. Så tack för att ni hittade Krusboda, det är så fint att vi har bott så nära och att alltid känna att man är omfamnad av en stor familj. Och jag vet att pappa och du var två uppskattade profiler här bland grannar och vänner, även om det var svårt för en del att hålla isär er, trots skägg och mustasch. Tack för att ni tog med oss ut i naturen! Av dig och Vivianne så har jag lärt mig att plocka hjortron, druckit vatten med kåsa ur bäcken, jag vet hur det smakar med en dextrosol efter en brant vandring i sommarfjällen, jag har sett renar och fjällkor inpå knuten. Jag har lärt mig att åka skidor, både på längden och utför. Jag kan känna doften av apelsin en solig vårdag i skidspåret och smaken av saft efter att ha letat kantareller en varm höstdag. Hur man mutar in sina kantareller i ett visst område och jag undrar än idag om det var du eller pappa som gav mig smeknamnet Kantarina efter alla kantareller jag hittade. Klantarina, vet jag med säkerhet att det var pappa. Tack för alla skratt och skämten, det är inte alla som får dubbelt upp av dom och jag har många gånger funderat på om det inte var du och pappa som är upphovsmännen till "pappa skämten". Tack för all äkthet som du och pappa har gett oss. Allt engagemang ni alltid haft för andra, och med Lions i synnerhet. Det har visat oss alla hur man bryr sig om och hjälper andra. För att känna lite tröst så tänker jag nu att det är skönt för dig och pappa att ha varandra igen och att ni åter är tillsammans med er älskade syster Gudrun. Jag vet att ni båda har saknat henne väldigt mycket och att du nog kände dig enormt ensam utan brorsan. Nu får ni planera resor och göra planer, ta en skål och må bra igen! Men det är tomt utan dig och pappa och saknaden är så stor!

Stig, i många år tog du ansvar för vårt område genom att ingå i samfällighetens styrelse. Första gången redan i slutet på 70-talet. Från 2009 och 12 år framåt tog du över ordförandeklubban i styrelsen för oss på Renlavsgången. Du gjorde det med ett lugn och med en klokskap kryddad med din fantastiska humor. Du bemötte alla boende med vänlighet och ett roligt ord på vägen. Bilden är från en trevlig kräftskiva på Renlavsgången en fin sensommarkväll 2018. Du och Lalle, dåvarande ordförande i valberedningen, hade ett avspänt samtal. Du sa säkert något underfundigt! Tack för ditt engagemang och all den tid du ägnade oss för ett bättre Renlavsgången! Vila i frid! /Nuvarande styrelse för Renlavsgångens samfällighetsförening