Vi tänker på dig Mamma och har tänt ett ljus för dig denna Allhelgonahelg.
Jag har tänt ett ljus för dig idag på Mors dag. Igår var vi samlade allesammans och firade pappas 90-års dag. Det var väldigt trevligt och fint. Pappa blev glad och rörd när vi berättade om fina minnen vi hade tillsammans med honom. Vi pratade också om dig och du fattas oss.
Tänker på dig mormor
I dag är det ett år sedan du lämnade oss. Jag saknar dig mycket och tänker på dig varje dag.
Det är idag ett år sedan du gick bort. Så länge sedan men ändå så nära. Jag tänker ofta på dig och jag drömmer om dig. Tittar på foton och minns. Du kommer alltid finnas kvar i mitt hjärta. Hoppas vi ses någon gång.
Jag saknar dig Mamma
Mamma, idag skulle du ha fyllt 85 år och det känns väldigt konstigt att inte få uppvakta dig med en speciell bok som vi gjorde varje år. Jag visste precis vilken bok du ville ha och såg till att skaffa den i god tid till din födelsedag. Du sken upp och blev alltid så glad när jag skaffat rätt bok. Nu blir det aldrig mer så och det är så sorgligt.
I dag skulle du fyllt 85 men nu sitter pappa ensam i ert hem. Du lämnade oss när vinter blev till vår ,att du är borta vi ännu ej förstår. Vi satt alla och vakade vi din bädd, du var trött och sjuk och också lite rädd. Nu vilar du i vacker minneslund men jag tänker på dig i dag och i denna stund. Jag önskar du var här så att jag fick fira dig ,jag skickar famnen full av rosor ifrån mig.
Sov gott, kära mormor. Du lyssnade alltid då jag ville berätta något. Och så var du så fin mot Edvin. Jag kommer att sakna dig! <3
Vila i frid fina mormor, vi glömmer dig aldrig
Tack och farväl Mamma. Du kommer alltid finnas kvar i mitt hjärta
Sov gott min fina lilla mamma
Farväl och Sov Gott
Vi ses i Nangijala.
Minnet lever det kan ej jordas
Det kan ej gömmas bland stoft och grus
Nej ,det skall leva i fågelsången i blomsterdoft och i vindens sus
Det gick en gammal odalman och sjöng på åkerjorden.
Han bar en frökorg i sin hand
och strödde mellan orden
för livets början och livets slut sin nya fröskörd ut.
Han gick från soluppgång till soluppgång.
Det var den sista dagens morgon.
Jag stod som harens unge, när han kom.
Hur ångestfull jag var inför hans vackra sång!
Då tog han mig och satte mig i korgen och när jag somnat, började han gå.
Döden tänkte jag mig så.
Bo Setterlind